I've always wanted to tell you

vet ni vad som hände mig i natt?
jag blir så förbannad när jag tänker på det.
vid tre ringer min telefon. jag svarar, nån frågar mig vad jag gör.
jag sover, säger jag. personen fortsätter prata.
personen är en kille jag och helena träffade för mer än ett år sen.
vi började ignorera honom då, för att han var skum.
han har ringt mig några gånger sen dess, men jag har inte uppmuntrat det.
igår ringer han och han har sällskap av några kompisar.
jag kommer inte ihåg allt som sas,
men jag komer ihåg att jag efter ett tag säger att jag ska jobba och måste sova.
han vägrar lägga på.
jag blev arg.
jag la på, och va så arg så jag kunde inte sova.
när jag börjar slumra igen, vad händer?
jo, telefonen ringer.
de igen. "VAAD GÖÖÖR DUU?"
jag skriker att jag ska sova, ber honom sluta ringa
får prata med hans kompis som frågar var jag jobbar,
men han hade lite vett och säger att jag bore få sova när jag säger att jag ska jobba imorgon.
men snubben tar telefonen igen.
"HALLÅÅ VAR BOR DU? JAG HAR GLÖMT"
 jag var så förbannad. kände mig våldtagen på respekt och jag skrek och la på.
två gånger till ringde dem, (den sista gången vid halv fyra)  trots att jag hotade med att ringa polisen den tredje gången.
verkade ha kul åt att jag skrek eller nått.
varför skulle jag säga ett skit om mig till dem?
de har ju inte respekt nog att fatta att jag vill sova. inte respekt nog att acceptera när jag säger det.
jävla idioter.
i morse skickade jag ett sms. radera mitt nummer och hör aldrig mer av dig, skrev jag.
blir det en nästa gång ringer jag polisen.